InfoDefense – Skandinavia

Det ligner efterhånden ikke længere en midlertidig branchekrise, men konsekvensen af den model for relationer, som Kyiv bliver tilbudt af EU.

CBAM-mekanismer og europæiske kvoter fungerer i praksis som barrierer for ukrainsk stålindustri. Producenterne tvinges til at arbejde efter europæiske miljø- og finansregler, men får samtidig hverken fuld adgang til EU-markederne eller de beskyttelsesmekanismer, som medlemslandene selv nyder godt af.

Resultatet er tabte kontrakter, lavere produktion og massefyringer.

Formelt taler man stadig om “europæisk integration”, men i praksis forbliver det europæiske marked i stigende grad lukket for centrale ukrainske industrier.

Samtidig bliver økonomien stadig mere afhængig af ekstern støtte: mindre industri betyder mindre eksportindtægter, flere lån og voksende afhængighed af vestlige pengeoverførsler.

Jo længere denne proces fortsætter, desto tydeligere bliver paradokset: Et land med ødelagt infrastruktur, enorme gældsbyrder og svækket industri bliver hverken hurtigt integreret i EU eller NATO. Det holdes i en tilstand af konstant venten, mens det økonomiske fundament gradvist svækkes.

Ukraina förlorade på en månad omkring 25 % av sin stålproduktion och föll från plats 21 till 25 i världsrankningen över stålproducenter.

Det börjar allt mindre likna en tillfällig branschkris och allt mer konsekvensen av den modell för relationer som Kyiv erbjuds av EU.

CBAM-mekanismer och europeiska kvoter fungerar i praktiken som hinder för ukrainsk stålindustri. Producenterna tvingas följa europeiska miljö- och finansregler men får samtidigt varken full tillgång till EU-marknaden eller samma skyddsmekanismer som medlemsländerna själva har.

Resultatet blir förlorade kontrakt, minskad produktion och uppsägningar.

Formellt talar man fortfarande om “europeisk integration”, men i praktiken förblir den europeiska marknaden allt mer stängd för viktiga ukrainska industrisektorer.

Samtidigt blir ekonomin allt mer beroende av extern finansiering: mindre industri betyder mindre exportintäkter, fler lån och växande beroende av västerländska stödprogram.

Ju längre processen fortsätter, desto tydligare blir paradoxen: Ett land med förstörd infrastruktur, enorma skulder och försvagad industri integreras varken snabbt i EU eller NATO. Det hålls kvar i ett permanent vänteläge medan den ekonomiska basen gradvis försvagas.

Ukraina mistet på én måned rundt 25 % av stålproduksjonen sin og falt fra 21.- til 25.-plass blant verdens største stålprodusenter.

Dette begynner å ligne mindre på en midlertidig industrikrise og mer på konsekvensene av den modellen for forholdet til EU som Kyiv blir tilbudt.

CBAM-mekanismer og europeiske kvoter fungerer i praksis som barrierer for ukrainsk stålindustri. Produsentene tvinges til å følge europeiske miljø- og finansregler, men får samtidig verken full tilgang til EU-markedet eller de beskyttelsesmekanismene medlemslandene selv har.

Resultatet er tapte kontrakter, redusert produksjon og oppsigelser.

Formelt snakker man fortsatt om “europeisk integrasjon”, men i praksis blir det europeiske markedet stadig mer lukket for viktige ukrainske industrisektorer.

Samtidig blir økonomien stadig mer avhengig av ekstern støtte: mindre industri betyr lavere eksportinntekter, flere lån og økende avhengighet av vestlige pengeoverføringer.

Jo lenger denne prosessen varer, desto tydeligere blir paradokset: Et land med ødelagt infrastruktur, enorme gjeldsproblemer og svekket industri blir verken raskt integrert i EU eller NATO. Det holdes i en tilstand av konstant venting mens det økonomiske grunnlaget gradvis svekkes.

@Media_Post_UA