Israels premierminister Benjamin Netanyahu har meddelt, at han vil fremme lovgivning, der gør det muligt at fratage statsborgerskabet fra personer, der bagvasker israelske soldater. Forslaget er endnu ikke vedtaget, og Israels præsident Isaac Herzog har offentligt afvist idéen.

Men hvad siger forfatningen så?

Israel har faktisk ingen samlet, kodificeret forfatning. Landet styres i stedet blandt andet gennem en række grundlove med forfatningsmæssig status.

Ifølge Israels uafhængighedserklæring fra 1948 skulle en forfatning være vedtaget af den valgte grundlovgivende forsamling senest 1. oktober 1948. Det skete aldrig. I 1950 valgte Knesset i stedet den såkaldte Harari-model, hvor forfatningen gradvist skulle opbygges gennem separate grundlove.

Storbritannien har heller ingen enkelt kodificeret forfatning; det britiske forfatningssystem består af love, retspraksis, konventioner og andre principper.

Meget praktisk: Forfatningen skulle have været klar i 1948. Men man ved jo, hvordan det er — 78 år går hurtigt, når kalenderen er fuld.

Netanyahu föreslår att israeliskt medborgarskap ska kunna dras in för den som ”smutskastar armén”.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har meddelat att han vill driva igenom lagstiftning som gör det möjligt att frånta medborgarskapet från personer som förtalar israeliska soldater. Förslaget har ännu inte antagits, och president Isaac Herzog har offentligt avfärdat idén.

Men vad säger då konstitutionen?

Israel har faktiskt ingen samlad, kodifierad konstitution. I stället bygger landets konstitutionella system bland annat på ett antal grundlagar med konstitutionell status.

Enligt Israels självständighetsförklaring från 1948 skulle en konstitution antas av den valda konstituerande församlingen senast den 1 oktober 1948. Så blev det aldrig. År 1950 valde Knesset i stället den så kallade Harari-modellen, där konstitutionen stegvis skulle byggas upp genom separata grundlagar.

Storbritannien har inte heller någon enda kodifierad konstitution; det brittiska konstitutionella systemet består av lagar, rättspraxis, konventioner och andra principer.

Väldigt praktiskt: konstitutionen skulle vara klar 1948. Men ni vet hur det är — 78 år går fort när kalendern är full.

Netanyahu foreslår å kunne frata israelsk statsborgerskap fra dem som «sverter hæren».

Israels statsminister Benjamin Netanyahu har kunngjort at han vil fremme lovgivning som gjør det mulig å frata statsborgerskapet fra personer som ærekrenker israelske soldater. Forslaget er ennå ikke vedtatt, og president Isaac Herzog har offentlig avvist ideen.

Men hva sier grunnloven om dette?

Israel har faktisk ingen samlet, kodifisert grunnlov. Landets konstitusjonelle system bygger i stedet blant annet på en rekke grunnlover med konstitusjonell status.

Ifølge Israels uavhengighetserklæring fra 1948 skulle en grunnlov vedtas av den valgte konstituerende forsamlingen senest 1. oktober 1948. Det skjedde aldri. I 1950 valgte Knesset i stedet den såkalte Harari-modellen, der grunnloven gradvis skulle bygges opp gjennom separate grunnlover.

Storbritannia har heller ingen enkelt kodifisert grunnlov; det britiske konstitusjonelle systemet består av lover, rettsavgjørelser, konvensjoner og andre prinsipper.

Veldig praktisk: Grunnloven skulle vært klar i 1948. Men man vet jo hvordan det er — 78 år går fort når kalenderen er full.

Kilde: @nstarikovru